Media Culpa

[The following post was written for Aftonbladet’s blog panel and is therefore only in Swedish]

År 2012 når den sista årskullen från generation Y (födda 1977-94) 18 års ålder. De utgör nästan 23% av den svenska befolkningen och deras beteenden kommer att få allt större påverkan både socialt och ekonomiskt. Det är förstås en grov generalisering att placera 2 miljoner människor i en kategori och hävda att de beter sig på ett likartat sätt, men några särdrag lär dock gå att utskönja till exempel när det gäller mediekonsumtion. Yngre mediekonsumenter har en tendens att i hög grad använda flera medier samtidigt, populärt kallat multi-tasking (jo, män klarar av att göra två saker samtidigt). Till exempel tittade 7,3 miljoner av de 9,4 miljoner amerikanska tonåringar som var online 2006 på tv samtidigt som de var uppkopplade på nätet. 6,9 miljoner lyssnade på radio när de surfade. Det ställer nya krav på medier att nå ut med budskapen.

För unga vuxna mellan 15-29 år gäller redan idag att internet är det största mediet (tillsammans med tv). De lär också vara överrepresenterade i den grupp människor som allt oftare föredrar att konsumera medier i små bitar (s k “media snackers”) istället för långa reportage eller filmer. Lägger vi sedan till utvecklingen på både hårdvara och mjukvara så kan vi nog se tillräckligt många indikationer för att våga påstå att svenskarnas genomsnittliga mediekonsumtion om 5 och 10 år har förändrats rejält mot idag.

En kvalificerad gissning är att internet om 5 år är vårt primära medium, och det är mobilt, öppet, peer-to-peer och skräddarsytt efter mina behov. Mobilt dels i betydelsen internet i andra apparater än dator, dels i att innehållet bryts ner i bitar och sprids ut över webben.

Mobilt
Idag har 93% av svenskarna mobiltelefon men bara 16% använder mobilt internet. Men med kraftigare telefoner och bättre uppkopplingar kommer den andelen att öka. Googles inträde på mobilmarknaden med mobilplattormen Android är ett exempel på att det kommer hända kul saker. Android kommer att göra det lättare för utvecklare att skapa innovativa program och tjänster till mobilt internet vilket i sin tur ger användarna större incitament till att koppla upp sig. Tjänster kommer att uvecklas som är unika för mobilt internet, inte bara mobila varianter av existerande tjänster. Internet kommer också att kopplas ihop med fysiska objekt. I morse läste jag i DI en notis om att Google kopplar ihop 3 500 bensinpumpar i USA med internet. Samtidigt som man tankar får man möjlighet att t ex leta efter hotell och restauranger.

Även innehållet kommer att bli mer mobilt. Mediesajter och andra innehållsproducenter, dit räknar jag t ex bloggar och sociala nätverk, låter i högre utsträckning sitt material “flyta fritt” på webben. Man bygger widgets för att bygga in favoritbloggens rubriker i sin Netvibes-sida (en typ av skräddarsydd personlig portal), för att få CNN-nyheter in på sin profilsida på Facebook eller upp på sin egen blogg. Innehållet sprids för att skapa största möjliga kontaktyta mot användarna, som i sin tur får ett flexiblare sätt att hitta favoritinformationen där det passar bäst. Se t ex trenden att allt fler mediesajter lägger till sociala bokmärkesknappar för att man ska kunna dela innehållet på del.icio.us eller Facebook. Dessa “mediala munsbitar” mixar vi sedan efter eget huvud till en personlig informations-pytt.

Öppet
Medieföretag kommer troligen få allt svårare att låsa in material utan kommer tvingas öppna upp betaltjänster. En av anledningarna är att vi i framtiden allt mindre kommer att surfa in på en webbplats direkt för att läsa artiklar utan att vi oftare kommer att nå information via sökmotorer av olika slag, t ex bloggportaler, Twingly eller vilken tjänst som helst som scannar info och länkar. The New York Times angav en explosionsartad sökmotortrafik som ett skäl till att släppa material fritt på sajten. Vi kommer också att nå information genom att bli tipsade av vänner (på sociala nätverk mm), genom olika bokmärkessajter som Digg eller genom RSS-prenumeration på särskilda sökord (“Arsenal” eller “konkurrensrätt”). Material som då befinner sig bakom betalmurar riskerar att hamna utanför denna spridning helt och hållet.

Det innebär i sin tur att nätannonseringen blir allt viktigare. Vi kommer också att få ta ställning till om vi är villiga att ge upp en bit av vår integritet (viss personlig info) mot att i gengäld få en bättre surfupplevelse = mer relevanta annonser, bättre shoppingtips etc.

Peer-to-peer
Tidigare var medierna “gatekeepers” och filtrerade informationen åt läsare/tittare. Det kommer de fortsätta med, det finns idag ett stort behov av att filtrera alla nyheter men skillnaden är att vi i stor utsträckning kommer ta andra nätanvändare till hjälp för att skapa ordning och reda. Vad blir då journalisternas roll i framtiden? Ja, det är svårt att säga om och hur den rollen förändras men medborgarjournalistiken har hittills inte visat några större färdigheter i att gräva fram några större djupa avslöjanden. Det händer då och då, men det finns på det stora hela inga andra än journalisterna som kan avsätta tiden att riktigt gräva i en story. Därför ska det t ex bli spännande att se vilket genomslag kvalitetsmagasinet Fokus nya sajt får.

Skräddarsytt
Vi är just nu inne i en hysterisk hype kring begreppet web 2.0, ett samlingsnamn för sajter och tjänster som underlättar för nätanvändarna att dela information med varandra och medverka till produktion av innehållet på respektive sajt. När nästa stora generationsskifte kommer är omöljigt att säga, men jag läste en rätt bra definition av vad som skall komma som gick ut på följande:

web 1.0: Ni
web 2.0: Vi
web 3.0 Jag

Med det menas att i den första generationen var vi passiva användare av material som andra producerat. Nu är vi inne i en fas där vi tillsammans delar information och producerar innehåll. Nästa steg blir att jag själv skräddarsyr webben för mina egna behov med hjälp av web 2.0-tjänster. Jag får själv stor frihet att pussla ihop min egen webb.

Om det blir så återstår att se, men jag är övertygad om att ett mobilt internet är själva kärnan i vår mediekonsumtion om fem år och andra medier kommer att hitta smarta sätt att koppla ihop övriga produkter med nätet. Ett bra exempel på att medierna expanderar in på nya kanaler är att Dagens Nyheter igår var den enda tv-kanal (!) som sände Sveriges damlags kvalmatch i fotboll mot Danmark.

Läs också:
Björn Jeffery: Tre förutsägelser om framtidens medier
Beta Alfa: Med en fot i framtiden
Jonas Carlsson: Några ord på vägen
Nina Åkestam: Därför är mediet verkligen inte budskapet
Joakim Jardenberg: Papperstidningens död – mediehusets framtid?
Alter Ego: Framtiden i nutid

Tags: media, predicions, sweden, media, 2012, aftonbladet. Ping.